Att prata…
Efter att ha varit ledig ett antal dagar har jag insett ännu mer hur pass krävande min snart 4-åriga son faktiskt är. Har definitivt märkt det betydligt tidigare än nu. Men det har på något vis blivit extra märkbart de senaste veckorna. Han har alltid tidigare skärpt till sig vid tillsägelse även på offentliga platser men nu känns det som att när han flippar så är det utom min kontroll. Återkoppling till ”knattetimmen” : extra krävande barn som ofta är väldigt verbala o smarta men står i konflikt med att de tror att de äger världen”
Just där är vi precis just nu.
Emma somnar som alltid prick 2000. Så jag tog chansen att få lite egentid med Nikola. Så vi gjorde det han älskar mest av allt ; Prata!
Insåg mycket faktiskt. För om vi kan prata med varandra om känslor o allt som hänt under dagen på dagis så är han helt underbar verkligen!
Otroligt tacksam för att han har förmågan att berätta o tala för sig för han har gett mig väldigt mycket idag.
Sist men absolut inte minst : Emma gick med ett stort leende till dagis o när jag kom hem från jobbet hade hon precis samma leende! Värmer att se henne så lycklig 
- My Angels for iPhone
februari 2nd, 2013 at 15:42
Nästa gång Nikola och du har en pratstund kan du väl fråga varför han är så arg på mormor. Jag frågar honom men han vill inte svara. Kan misstänka att jag varit borta från honom för mycket. Men skulle vara kul att höra hur han ser på saken. Kram till er alla
februari 2nd, 2013 at 22:35
Mycket möjligt att det är så. Han vill varje dag att det är du som ska hämta från dagis så stor förändring för båda två. Hans samvete kom tillbaka till honom idag. Litet utbrott för att han inte fick åka till Mormor o leka i rummet. ” Mormor är snäll hon sa till mig att jag ska va snäll mot dig o Emma” Även om man inte tror det så går allt man säger in han behöver bara tänka igenom….igår, idag och imorgon……